Page not found

LGBD56- 3

frida — Tue, 05 Oct 2021 13:34:17 +0000

2021-09-29

Tanke: ska man leta efter forskning som utbildningsvetenskap eller konstforskning (att söka efter forskning)

Jag börjar inse svårigheten att hålla sig uppdaterad på ny forskning. Är man anställd eller student på universitetet kommer liksom forskningen automatiskt. Men som verksam lärare måste man själv hitta sätt att söka upp ny forskning och nyheter inom visuell kultur.

Här kommer en insikt av betydelsen av att upprätthålla en social gemenskap: Att delta i olika evenemang där ny forskning läggs fram, delta i en studiecirkel med andra bildlärare och att hålla kontakt med vänner inom samma fält.

Förra veckan var jag i Berlin. Jag spenderade MYCKET tid på galleri och museum. Som framtida bildlärare tror jag att det är mycket viktigt att se konst regelbundet. Och då inte bara museum utan även mindre gallerier, workshops, konstböcker och film. Att ta del av det stora kulturutbudet som finns. Jag undrar hur många lärare som upplever att de hinner med detta. På samma sätt som jag inledningsvis i kursen funderat på huruvida jag kommer kunna fortsätta läsa forskning efter examen funderar jag på hur mitt förhållningssätt till konst och kultur kommer se ut.

Både text och bild är material som kan användas i undervisningen. Men varför oroar jag mig att jag inte kommer kunna översätta det jag ser (på museum och gallereier) till lektionsmaterial. Vad är det som saknar i översättningen??

Kanske måste jag gå bredvid materialet?

Ongoing discovery

alongside & in collaboration

and community – a relational act

– text från black out poetry av Sylvia Kinds text “Learning to Listen”.

Jag läser Ann Pihlgrens bok om sokratiska samtal i undervisningen. Jag har funderat på att använda samtalsmetoden som gestaltning i denna kurs. Ett sokratiskt samtal med verksamma bildlärare och bildlärarstudenter. För att utforska något.

Men VAD? Detta går tillbaka till en av mina första punkter. Hur hittar man och håller sig uppdaterad kring forskning och nyheter inom visuell kultur?

Vid läsandet av sokratiska samtal uppstår en problematik. Metoden bygger på en gruppstorlek på 8-15 personer samt en återkommande grupp, som med tiden lär sig metodens regler och struktur. Hur ska detta vara möjligt med olika bildlärare. Metoden ”sokratiska samtal” kanske faller på just svårigheten i att ha kontinuitet. Jag lämnar idén om att hålla ett sokratiskt samtal.

Däremot skriver Pihlgren om Identifikatoriskt läsande, att bli emotionellt engagerad i läsandet.

Hon skriver även om intrapersonell och interpersonell. Här kanske jag kan utforska vidare, med hjälp av Vygotsky.

En sak jag lägger märke till vid läsning: När man läser texter (eller tar till sig annat material) är det lättare att ta till sig dem när man har ett mål och en anledning till att läsa dem. Snarare än att bara läsa för läsandets skull. Kanske var det här det som de andra i kursen menade med att översätta texterna till lektionsmaterial.

Kanske måste det inte bara vara så strukturerat som jag tänker, med hur man delar med sig av texter. Kanske finns det en vits i att saker får vara organiskt? – Att det jag läser och ser (forskning och bildkonst) ger mig kunskaper fastän jag inte vet om det ännu. Kanske först när jag lär ut så kommer det att förankras? Kanske handlar det mindre om bearbetning och mer om att tadel av? Om jag lär mig mer så kommer jag ha mer referenser att plocka från min ”ryggsäck” av erfarenheter.

Tittrutor:

Gjorde en poster för att försöka hitta en smyckesdesigner som vill jobba vidare med mina tittrutor tillsammans.

Kanske är denna gestaltning en nyckel för begreppet ”koncentration”

2021-10-05

Två begrepp cirkulerar i mitt huvud; Koncentration och Referensbibliotek.

Koncentration:

Hur skapar jag rum för koncentration? Vilka bilduppgifter hjälper elever att fokusera?

Sokratiska samtal som en koncentrerad plats för det utvidgade samtalet. Hur det går hand i hand med övande.

Mina tittrutor är också en slags gestaltning av koncentration.

Jag läser boken Unlearning Exercises (Casco- office for art, design and theory, 2018)

Casco – Office for Art, Design and Theory (Utrecht)Valiz Foundation (Amsterdam) (2018). Unlearning exercises: art organizations as sites for unlearning. Utrecht: Casco Art Institute: working for the commons.

Här defineras begreppet: Busyness and business

”While the team at Casco Art Institute and Annette Krauss understand business as the operations of the exonomic framework we live in, they see busyness as bodily-emotional condition produced by the constant need to perform within the rhythm of business. During Site for Unlearning (Art Organization), they collectively identify the habitual, psyco,-somatic state on busyness as an undesirable trait of institutional work to be unlearnt. To put in a nutshell; they attempt to unlearn the business of busyness”.

Koncentration utan prestation. Jag tänker:

Att få en kurs att gräva i ger en känsla av otillräcklighet. Att det är nu jag ska hinna göra allt det jag tänkt på sedan tidigare. Läser en text om busyness-business. ”I’m so busy, busy, very busy”. Att det finns normer I samhället om att det är bra att hålla sig upptagen och jobba mycket. Jag vill inte att min bildundervisning ska ha denna typ av prestation.

Jag intresserar mig för hur konstnärliga praktiker kan gynnas av ett avståndstagande från att det ska gå fort och vara produktivt. Hur ska mellanrummen i lärande utforskas om vi stressar igenom uppgiften? Hur kan detta översättas till skolan där eleverna har korta bildlektioner?

Läser ett kapitel om kinesisk konsthistoria: The story of Art av E.H.Gombrich.

”Buddhism influenced Chinese art not only by providing the artists with new tasks. It introduced an entirely new approach to pictures, a reverence for the artist’s achievement such as did not exist either in ancient Greece or in Europe to the time of the Renaissance. The Chinese were the first people who did not think of the making of pictures as a rather menial task, but who placed the painted on the same level as the inspired poet. The religions of the east taught that nothing was more important than the right kind om meditation.” […] “It is not easy for us to recapture that mood, because we are fidgety Westerner with little patience and little knowledge of the technique of meditation”.

Att koncentrera sig på en bilduppgift kan vara meditativt. Men är det rätt ord att använda då det används utanför den religiösa och spirituella kontexten? Finns mycket att inspireras av från dessa äldre målningar. Men jag håller mig till begreppet koncentration.

Referensbibliotek:

Text är ett material och något vi för en dialog med. – Är den intrapersonell eller interpersonell? – Måste undersöka vidare.

Material (text, bild, känslor) kan motivera, inspirera och lära.

Dessa två tankar, koncentration och referensbibliotek behöver materialiseras. Jag tar till mig rådet att börja göra. Gå in i min konstnärliga sida.

Jag skriver en dikt (skissartad och ofärdig):

På handfatet står en liten vas
Ovan är jag i spegelglas
I vasen har en blomma torkat ut
då vattnet tagit slut.
Blomman har tappat sina frön
helt avsaknad klorofyllgrön.
Och när jag tvättar mina händer
Sväljs fröna av svarta hål

Ett frö är som motsatsen till svarta hål. Ändå har båda en svart otillgänglig kärna. Kanske är det i tomrummet som livet blir till?

Skulptur

Nästa sida- en idé på en skulptur:

En tidigare referens från en konstuställning om Joseph Beuyes på Hamburger Bahnhof i berlin. Ett konstverk av griffeltavlor.

Bilden kommer från MOMA 1993.

Jag vill göra min form till en skultpur målad i griffeltavelfärg. Där texten suddas ut när den snuddas och den pratar tillbaka.

Jag gör en struktur i hönsnät och papier mache

Tittrutor:

Jag får svar från min annons om tittrutor. Imorgon ska jag få hjälp av två studenter på Smyckeskonst på HDK.

Koncentration- 2:

I reflektion kring koncentration tänker jag på en konstnär jag träffade några veckor sedan. Maria Uleander. Hon jobbar textilt och skultpuralt. Hennes konstverk är pilliga och kräver koncentration. Se länk nedan:

Home

Jag vill prova att göra ett verk med insektsnålar jag med. Jag tror att det kan vara en bra lektionsuppgift- då det kräver koncentration.

Jag skriver och försöker ta kontakt med henne. Ska även beställa nålar.

LGBD56- 2

frida — Sat, 18 Sep 2021 12:58:37 +0000

2021-09-16

Provar för första gången en slags black out poetry. Med målet att koncentrera texten till mindre beståndsdelar.

Kommer jobba vidare med texten men detta är en början.

Vid läsning om Deleuze i texten Uppluckrande subjekt- att bli till, lyfter Johansson (2019) hur vi kan förstå “läring” (kunskapsinhämtande) i rörelse. Avstickande kunskapsfokus beskrivs som “tillfälliga hållplatser och preliminära vilorum, på tröskeln på väg mot något annat och till andra rum” (s.68)

Här får jag en visuell idé om att utforma en tittruta, för att medvetandegöra hur fokuserat och fragmenterat vi ser på världen (inspirerades av tankar från förra workshopen med ”scaffolding” insikten).

Den fysiska rörelsen av att flytta tittrutan och att se något genom tittrutan är som ett preliminärt vilorum. Tittrutan medvetandegör den egna förflyttningen och växlande mellan fokus och rörelse framåt.

Det materialet jag hade tillgängligt var krympplast vilket i sin tur påverkade storleken på tittrutorna. Jag skulle vilja utforska andra, mer hållbara material för projektet.

Jag hängde dem på ett halsband.

2021-09-17

Tittar i en poesitidning

Inspireras av sättet de presenterar några av texterna. Med läsaren/poetens egna anteckningar.

Här rör sig läsaren i marginalen, utvidgar sin förståelse för texten genom att utvidga själva texten. Stjärnor fungerar som en djupdykning.

Nästa vecka har jag tänkt att testa min tittruta, tillsammans med fotografi och teckning. Medvetandegöra koncentrationen.

Ska resa till Berlin och se på konst under veckan. Kommer besöka en mängd olika museer. Förhoppningsvis kommer idéer från detta!

På resan tar jag med mig böckerna och texterna:

Sokratiska samtal

Blivandets pedagogik

Multisensory emplaced learning:resituated learning in a moving world

Learning to listen: traces of loss, vulnerability, and susceptibility of art/teaching

LGBD56 – 1

frida — Fri, 17 Sep 2021 08:38:06 +0000

2021-09-08

När jag klev in i denna kurs hade jag på förhand idéer om kunskapsinnehåll jag ville undersöka. Till exempel kompositionslära, lektionsplanering och utställningstekniker.

I kursens inledande moment inventerades de möten som skett under utbildningen. Möten med medier, material, konstverk, konstnärer, elever, forskning, teorier och filosofier.

Denna kunskapsresumé har uppmärksammat ett stort glapp i mitt eget lärande. Förmågan att ta till mig vetenskapliga och filosofiska texter.

Än så länge har det gått bra eftersom utbildningen ger mycket tid till att bearbeta texterna vi läser, att kunna gå tillbaka till sådant jag redan läst, och att diskutera texterna i seminarier. Men i takt med att textomfattningen blir större och tiden mindre har det blivit allt svårare att ta till sig dem. Särskilt när samtalen kring texterna blir färre, så som i coronapandemin.

Mycket av innehållet har redan fallit bort. Mitt egna referensbibliotek känns som ett faktiskt bibliotek där bokryggarna står vända mot mig. Jag minns böckerna jag läst men inte deras innehåll.

När jag blickar framåt mot min kommande lärarpraktik byggs en oro att jag kommer sluta läsa denna typ av mer kompakta texter. Om det redan nu känns utmanande, hur ska jag orka när jag jobbar heltid?

Jag vill tillägna denna kurs till att:

-Ta reda på var ny forskning publiceras
-Fråga andra om hur de läser texter
-Prova olika sätt att läsa och bearbeta texter
-Utveckla egna tekniker och sätt att ta till mig texter
-Hitta vägar till att minnas kärninnehållet i texterna och bygga upp ett eget referensbibliotek
-Bygga upp en struktur kring ett eget fysiskt/digitalt referensbibliotek
-Omvandla texterna till lektionsmaterial
-Finna en lust och nyfikenhet till att ge tid till texterna

Jag förväntar mig att en stor del av texterna kommer att gestaltas på olika sätt, som en form av minnestekniker. Men än så länge förhåller jag mig öppen till hur detta ska gå till.

2021-09-09

Sålla ut – begränsa = en övning i att jobba mindre

– ~~Ta reda på var ny forskning publiceras~~

– ~~Fråga andra om hur de läser texter~~ – Kolla hur jag läst texter förut, vad har funkat tidigare?

Bygga upp en struktur kring ett eget fysiskt/digitalt referensbibliotek

Ladda ner och börja använda ett referenssystem.
Välj ut de texter jag ska läsa
Mappsystem
GESTALTA –
Gå igenom mina samlade lekitonsplaneringar – jobba vidare på dem genom att försöka koppla referenser från mitt eget bibliotek

Läsa långsamt – Njuta av stunden – inte stressa

Texter laddat – elever är rädda för att läsa

Flashcards – även filosofi

Olika sätt att ta till sig texterna

Skriva texter själv

Arbeta med en text i veckan

Repetera

Knyt an lektionsplaneringar till den lästa texten

Uppsatsskrivandet har, med sin strikta formalia och långdragna projekt, på många sätt dödat lusten att läsa den typen av akademiska texter.

Texter som ska läsas i kursen:

A/r/tograpgy as practice based reseatch

Multisensory Emplaced Learning: Resituating Situated Learning in a Moving World, Learning to Listen: Traces of Loss, Vulnerability

Susceptibility in A/r/Teaching

Blivandets pedagogik- utbildning för en annan tid

________________________________________

Varför känns text så laddat? Varför känner jag ett inre motstånd till att hinna läsa färdigt?

Texten upplevs inte vara i dialog med mig utan ett envägskommunikativt medie, som en film eller ett radioprogram. Filmen rullar på trots att tankar uppstår, texten likaså.

På så sätt skrämmer texten mig. Rädd att inte hinna med, halka efter och bli lämnad förvirrad.

Gjorde ett system för organisering av material:

1- Pärm med ”lästa” texter

2- Mapp med texter jag håller på med

3- Liten svart bok att bära med mig med

2021-09-10

Övar på att läsa långsammare samtidigt som att jag för anteckningar i den lilla svarta boken

När jag tappar fokus i läsningen så är det för att jag inte reflekterat färdigt kring det jag läst. Vad jag tidigare trodde var en oförmåga att göra kopplingar mellan olika texter var egentligen att jag inte tillät mig själv att göra kopplingar när de dök upp. Som att jag måste vänta med att tänka tills efter kapitlet eller tills hela texten är färdig.

Min nya övning blir därmed att tillåta mig själv att stanna upp i texten. Och när jag svävar bort och tänker på annat, medvetandegör detta. För det kan vara något bra!

Har redan läst A/r/tography en gång innan. Tar fram det gamla dokumentet. Börjar med att läsa igenom för att söka upp eventuella ord jag inte kan. Därefter läser jag igenom texten i sin helhet.

Bär med mig texten under nästkommande dag.

Läser igenom texten en gång till under helgen.

2021-09-13

Vad är en referens?

Hur kan en rhizomatisk insamlingsprocess gå till?

På vilket sätt är en konstnär en samlare av referenser?

Kanske är det nyfikenhet jag ska undersöka?

Lärdomar från den första texten jag läste:

Att tillåta sig själv att fastna i något

Att ge tid till något.

Hur blir det i skolan – hur kan man få fokus i stunden, när allt annat är stressigt?

Jag bär på en inre oro över detta.

Funderar på:

1. för att kunna vara fokus behöver annat i livet vara organiserat?

2. Öva på att stänga av och vara i nuet/processen

3. Vad distraherar?

Det kanske handlar om stresshantering.

Hitta tiden för att läsa.

Struktur – Focus – Koncentration

I skolan finns det (bland annat) två temåon jag som lärare kan iscensätta:

Varva ner eller varva upp – för att hamna i rätt ”mode” för att skapa/jobba

Kanske kan jag prova en inledande meditationsövning i klassrummet?

Fastnar i ordet Koncentration

https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-utvarderingar/artiklar-om-forskning/genomtankt-anvandning-kan-minska-storningar-fran-mobiltelefoner

https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-utvarderingar/artiklar-om-forskning/elever-med-diagnos-upplever-att-de-inte-far-stod

Ser ett avsnitt från UR.play om tips till 6:e-klassare om hur de kan öva koncentration.

Huvudpersonen får råd att:

1. använda öronproppar

2. ta pauser

3. Delmål

4. Visualisering – vilket i sin tur ger motivation

Att koncentrera sig är att ge något uppmärksamhet:

” Uppmärksamhet är när man riktar sin perception och/eller sin tankeverksamhet mot något specifikt.” – Wikipedia

2021-09-14

Dagen började med ett psykologsamtal. Psykologen förklarar hur jag har en prestationsbaserad självkänsla. Som med vissa traumatiserande händelser blivit orimligt förstärkt. Det kommer ta lång tid att förändra de ”regler” jag satt upp för mig själv. Spontana tankar (spontana) kan jag inte påverka. Kropp och känslor är också svårt. Men vad jag kan påverka är mitt beteende. Har fysisk aktivitet påverkan på mina tankar?

För att jobba med min prestationsbaserade självkänsla måste jag möta det som känns svårt. Att ta mig igenom saker jag vill fly från. Och framför allt, reflektera efteråt, särskilt när saker inte gått som jag förväntade mig.

Sedan hade jag ett seminarie med texten A/r/tography. Här lyfter jag delar av texten jag inte förstår. Tar hjälp av andra för att fylla i mina kunskapsluckor.

Vi gjorde en workshop där vi skulle ta en 40 min promenad och stanna var 10 minut och uppmärksamma något. Vara medvetna kring våra sinnen.

Efter tio minuter stannade jag när mitt alarm ringde. Jag tittade omkring mig och uppmärksammade en skola iklädd en byggställning. Scaffolding!

Mina tidigare erfarenheter och rätt att se på världen påverkar var jag riktar min uppmärksamhet.

Den andra platsen jag stannade på var en grillplats. Det utgjordes av ett vindskydd och en eldstad. Runt eldstaden fanns stockar att sitta på. Stockarna hade ett dekorativt inslag man endast såg då man kom nära.

Det dyker upp en tanke om att hålla ett sokratiskt samtal runt en lägereld. Vid kursens inledande workshop läste vi igenom gamla texter, en av dem var just sokratiska samtal som diskussionsmetod. Jag är nyfiken på om det kan vara ett bra sätt att berarbeta texter.

Vid läsning av A/r/tography introduktionen till seminariet så funderade jag på två begrepp från texten: Situational och Being in community.

Att jobba med platsen i lärande tror jag skulle kunna hjälpa att förankra kunskaperna och diskussionerna.

Jag plockade med mig kolbitar hem, kanske kan det användas som verktyg under det sokratiska samtalet.

Vill försöka planera ett sokratiskt samtal att hålla som gestaltning under kursen.

Det tredje stället jag stannade på var en trädkoja + lekställning. Här får jag idéen om ett inramat och fokuserat lekande (och lärande). Fokus/koncentration/uppmärksamhet

Sista platsen var en fruktkorg, där förbipasserande får plocka på sig plommon. Varsågod!

Att dela med sig av sin frukt (som metafor)

Dagen avslutades med att se en video på Ur.play om Konst och vetenskap och deras samband och överlappande. Inspirerande efter att ha läst om a/r/tography

https://urplay.se/program/220853-ur-samtiden-nobel-week-dialogue-2020-konst-vetenskap-och-kreativitet-del-1

Såg också ett program om vetenskapens värld om psykisk hälsa.

När det gäller sociala medier:

33% mådde sämre av passivt beteende på sociala medier

15% mådde bättre av aktivt agerande på sociala medier

Själv använder jag sociala medier passivt, kanske något att förändra?

I dokumentären sa de också att träning i kombination med intellektuell stimulans har en stor positiv påverkan på psykisk hälsa bra. Workshopen från förmiddagen kanske var en bra metod?

Kanske kan jag prova att utmana mitt tänkande och bearbetning av texter i samband med fysisk aktivitet?

LGBD61 DEL 6

frida — Wed, 28 Oct 2020 09:43:59 +0000

Tema religion

Mark Rothko – White Center – 1950

Tim Knowles – Tree drawings – 2011

Shirin Neshat – Turbulent 1998

LGBF61 DEL 5

frida — Tue, 13 Oct 2020 12:03:46 +0000

Workshop 13 oktober

Under workshoppen uppmärksammades normer generellt och vilka ord som vi som lärare använder specifikt.
Jag tycker det är bra att fundera på om vi behöver använda ord som kategorisering och normer. Jag upplever att i det mesta utbildningsmaterial framtaget inom normkritisk pedagogik alltid utgår ifrån bestämt formulerade normer. Vilket jag tror grundar sig i någon idé om att det är först när vi pratar om normer som vi kan bryta dem. Förslaget att tillsammans med elever fundera ut normer och sedan reflektera vidare med hjälp av värdegrunden är en bra ingång. Det kan uppmärksamma normer som lärare inte alls känner till men som elever är väldigt medvetna om.

Dagen behandlade framför allt olika sätt att se på sin egen lärarroll:

– Att vi bemöter elever och hur vi möter motstånd från elever

-Hur vi själva ser på olika ord och begrepp

-Att värdegrunden alltid ska vara närvarande och hur den kan vara en trygghet för lärare

-Hur viktigt det är att skapa en trygg miljö där åsikter kan prövas och omprövas

-Att vara medveten om förförståelse hos elevgrupp- olika grupper olika utfall i workshops

-Hur vårt bildämne kan möjliggöra många saker att se på saker:

Med hjälp av bilder kan vi reflektera vidare på:
perspektiv (värdeperspektiv)
komposition (vad ska jag uppmärksamma först, vad är viktigast i bilden)
Semiotik och i det bildens budskap.
Detta är punkter jag vill reflektera vidare på i min egen essä.

Raggarjävlar

Såg en dokumentär på SVT Play vid namn “Raggarjävlar” av Sebastian Ringler. Det är intressant att få se mer av en svensk kultur som inte pratas mycket om samtidigt som det finns många fördomar om. Jag uppmärksammar hur de vill ställa sig utanför samhällsnormer samtidigt som de själva väldigt kategoriserande mot andra. Ofta beskriver de ett motstånd mot “vanliga Svenssons” och att de själva inte vill vara en del av den normen. De ser också ner på “folk som läser böcker”. De beskriver sin egen kultur som en stark gemenskap där de stöttar och tar hand om varandra. Det låter fint och regissören själv säger att han upplever de som snälla personer:

https://www.tv4.se/nyheterna/klipp/raggarj%C3%A4vlar-inviger-dokument%C3%A4rfilmfestival-11971544

När jag ser på filmen blir jag väldigt uppmärksammad på alla symboler: Järnkorset, sydstadsflaggan, svenska- och amerikanska flaggan. Detta i kombo med en (extrem) alkoholhets och sexism har jag svårt att se det fina i kulturen. Jag undrar: Gemenskap för vem? Kan gemenskap existera i symbios med exkluderande?

Nu blir det textbearbetning. Kände att jag haft svårt att komma igång med skrivandet. Men när jag samlade ihop allt material jag skrivit under kursen blev det 40 sidor totalt! Har bestämt mig för att isttället sätta mig ner och gå igenom materialet. Välja ut det som triggar något i mig och vill fördjupa mig i.

LGBF61 DEL 4

frida — Wed, 30 Sep 2020 20:08:34 +0000

Under förra veckans handledning blev det tydligt att jag arbetar brett och med ett stort omfång. Detta har gjort det svårt för mig att förstå var min process ska ligga och vad jag vill arbeta med.

Jag fick rådet att arbeta mer med aktiva begränsningar. För mig är det svårt för att det ofta dyker upp idéer som är utanför området men som inspirerar mig, och jag vill få in dem på nått sätt. Jag har valt att lägga idéer åt sidan. För att kunna fokusera på det temat jag formulerat för mig själv. Dessa idéer försvinner inte utan kommer kanske dyka upp i senare gestatlningar.

Idéer jag lagt åt sidan/låter vila:

Arbeta med tvådimensionella mönster på en tredimensionell form – bryta upp en komposition

Kompositionslära

Objektifiering – male gaze – pornografi (hur vi kan prata om det i skolan.

Sex och sexualitet hos äldre

Aktiv begränsning: Mönster

bestämma mig för vad jag vill utforska

våga stanna där – vara fast i min process

inte jäkta vidare

Jag valde att gå tillbaka till ett tidigt tankespår kring mönster.

mönster (Wiki)

förebild efter vilket något ska göras
Jag stickade tröjan enligt mönstret.
sak eller person som är värd att efterlikna
Det blev ett mönster för hela vår verksamhet.
figur som upprepar sig på ett särskilt sätt
Gatustenarna bildar ett enformigt och fantasilöst mönster.

Carl Johan De Geer om mönsterrapport – mycket sevärd!

Upprepningar sker när vi agerar på liknande sätt flera gånger. Det kan uttryckas genom:

Fördomar
Vanor
Tradition
Exkluderande
Kunskapsproduktion (förankrat i samhällets ideologiproduktion (Paula de los Reyes & Diana Mulinari, Intersektionalitet, Varför denna bok?)

Alla dessa baseras på att subjektet utgår ifrån sitt eget tankemönster, eller rättare sagt en oförmåga till att kunna bryta tankemönster. Jag tänker att ett normkritiskt pedagogiskt förhållningssätt bryter dessa tankemönster.

Mycket fördomar men också identitetsskapande grundar sig i att vi aktivt försöker leta mönster – för att kunna förstå var vi själva står i förhållande till olika kategorier. I eller utanför dem.

Det gemensamma lärandet som sker i mötet mellan människor har möjlighet att kunna bryta mönster. Vi konfronteras med någon annans mönster. Våra kroppar löses upp och blir en del av något större.

För mig blir jag nära inpå apatisk när tankemönster tar över. Jag har total oförmåga att kunna skapa något kreativt. Jag har klamrat mig fast i tankemönster.

För att bli medveten om mina egna tankemönster har jag valt att vända mig inåt. Jag har haft några sessioner där jag försökt meditera. Rensa bort tankar för att sedan bli uppmärksam på det tankemönster jag har och hur de är kopplade till mitt känsloliv. Jag har också tittat i mina dagböcker, för att försöka synliggöra mina tankemönster där.

Att gestalta och därmed konfrontera upprepande tankegångar = make sense of the unknown. Bearbeta dem – gå in i dem – försöka förstå dem.

Idéer jag vill utforska

Vika loppor – våga öppna nya luckor
mönsterraport
samla mönster
bryta mönster
Varför drar jag konnotationer mellan mönster och denna kurs?

Nyckeln för mig ligger i att besrämma mig!

TEMA ÅLDER

När jag tänkte tema ålder gick först mina tankar till äldre konstnärer. Och vad som händer med konstnärsskapet när konstnären blir äldre. Jag insåg hur konstnär som yrke ofta är tills konstnären är död. Hela livet konstnär.

Så jag valde att ta med en referens om “barnens perspektiv”

Och en som för mig visar på generationer, gemenskap och identitetsskapande kring hår.

LGBF61 – DEL 3

frida — Wed, 23 Sep 2020 14:41:14 +0000

Veckans tema: Funktionsvariationer

Veckans tema har varit väldigt svårt för mig. Framför allt för att jag inte funnit konstnärer som själva arbetar med temat funktionsvariationer. De motiv jag ser är mest blommor, porträtt och teckningar på städer. Jag upplever inte att de vill säga något med sin konst. Utan facinationen ligger i vad de kan. Hade jag arbetat i skolan hade det inte känts bra att visa en konstnär bara för att den har en funktionsvariation.

Men här kommer ett litet axplock av olika referenser.

Ett kollektiv av personer som är mun- och fotmålare. Jag har tidigare köpt julkort från dem. https://www.mof.se/ En konstnär är Lena Maria Vendelius

Här är ett metodmaterial som kan ge lite inspiration för lektionsupplägg 13 år och uppåt , kan vara värt att titta på med kritiska ögon dock:
http://enhemlighet.se/wp-content/uploads/2012/09/allaolikaallalikas_olika_lattlast_version.pdf

Stephen Wiltshire och Gilles Trehin är två tecknare med fantastiska minnesförmågor!

Gilles Trehin och hans fantasistad:
https://www.brainpickings.org/2012/02/16/urville-gilles-trehin/

Såg en film med Vincent Van Gogh. Hans konstnärsskap påverkades starkt av hans mentala tillstånd.

Min egen process

Jag har fortsatt med mitt måleri. Jobbat med kompositonslära. Vill formulera en lektionsuppgift kring kompositionslära. Möjligtvis med kollage. Provade ett kollage och en illustration.

Fick rådet att måla stilleben förra veckan. Det blev två.

Det första är med föremål från min farmor och farfars släkt.

Då bakgrunden som är en kökshandduk blev diffus och svårtolkad valde jag att måla en annan bakgrund. Jag är inte nöjd. Men gillar idéen av att jobba vidare med mönster.

Fortfarande inte helt nöjd…
Målade ramen kring ett släktfoto – koppen och kökshandduken kommer från familjen nedan.

Ett stilleben till blev det.

Jag valde att fortsätta och måla en bild av min pappa (baserat på en teckning). Även här tänkte jag på komposition. Denna målning får vila lite innan jag vet hur jag ska ta den vidare.

Jobbar även med ett större google docs dokument för att skapa en slags kunskapsbank med normkritiskt och intersektionellt perspektiv.

LGBF61 – DEL 2

frida — Wed, 16 Sep 2020 12:32:43 +0000

Jag har börjat ta danslektioner. Jag blev positivt överraskad av min engagerande danslärare. Dansen är inte bara ett uttryck i sig utan den är också starkt kopplat till en kultur. Och dansläraren gick igenom historien bakom dansstilen. Under dansens gång kopplas varje steg samman med en viss dansare eller geografisk plats. Dansläraren var noga med att ge credd och kontextualisera. Här visades respekt för hela kulturen. Det gav en positiv stämning i hela klassen och jag tror att alla kände sig välkomna.

Käthe Kollwitz

En preussisk konstnär som växte upp i Königsberg (idag Kaliningrad Ryssland) verkade i slutet av 1800-talet till mitten av 1900-talet. Hennes konstnärsskap består främst av teckningar och grafiska blad. Svärtan genomsyrar både bildspråk och symboliskt innehåll. I en tid präglat av krig och hopplöshet väljer hon att gestalta den kvinnliga arbetarklassen. Hon förlorade sin son under första världskriget vilket ytterligare ger mörker till hennes konst.

https://www.moma.org/artists/3201

Ambera Wellmann

Den andra konstnären jag vill dela med mig av är en samtidskonstnär. Ambera Wellmann är en av mina personliga favoriter! Klicka på knappen för att se –>

AMBERA WELLMANN

Hon arbetar främst med temat sexualitet i hennes måleri. Påträngande och fysiskt både i motiv och penseldrag. Suddighet och starka konturer leker och kontrasterar mot en färgstark och lysande bakgrund. Hennes måleri inspirerar mig till att utmana och leka med färg. Och inbjuder till tankar om att få in olika typer av måleri och penseldrag i samma målning.

Mitt eget skapande har gått lite trögt. Jag har funderat på mönster. De möster som vi är en del av och de vi behöver bryta oss loss från. De mönster som ger trygghet och de som hindrar oss att vara individuella.

Jag målade ett mönster som jag sedan klippte isär. För att sedan fläta ihop på nytt. Har sett något liknande på Röda Sten någon gång tror jag…

När skapande känns trögt försöker jag hålla igång. Med vadsomhelst. SÅ här kommer lite blandande bilder jag håller på med.

självporträtt

liten teckning

början på en illustration

ett stilleben

Målade färdigt mina två målningar. Valde att inte använda referensbilder. Men funderingarna är kvar!

LGBF61 – DEL 1

frida — Tue, 01 Sep 2020 10:12:57 +0000

Assignment : Lerfrottage : Fyll en spricka

Jag cyklade förbi HDK på morgonen för att plocka upp min bit lera. Den var våt, kladdig och väl knådad.

Jag tog en promenad runt på stan. I hopp om att hitta en spricka. Jag tolkade det direkt som kunskapssprickor. I kursen hoppas jag kunna finna mina egna kunskapssprickor och trycka mig in i dem.

I en busskur fann jag en barnfamilj. En bäbis, som precis lärt sig gå, stod vid glasväggen. Den hade hittat en liten springa, precis lika stor för att få igenom ett finger.

Vi måste våga oss in i det okända. Våga oss in och gräva där vi får plats. Fastän det finns en rädsla att fastna. Det kan vara mycket större än vi väntat oss!

Lite senare fann jag hål i marken fyllda av asfalt. Runt omkring en omsorgsfullt lagd kullerstensläggning. Hålet är fyllt. Men det är inte på samma sätt. Slarvigt. Ogenomtänkt. Oengagerat. Tillfälligt.

Jag tänkte på en video från BBC https://www.youtube.com/watch?v=9kFKzzqq7i8.

I videon diskuteras kulturell appropriation på musikfetivaler. I intervjuer möter vi festivalbesökare som klär ut och upp sig i kläder och smycken från en annan kultur.

De försvarar sig med att de gör det för en god anledning. Att de har läst på, vill motverka segregration och vill fira mångkulturalitet. Men de har inte satt sig in i vare sig kulturen eller problematiken. Utan snor en estetik utan att fundera på symboliska och traditionella betydelser.

”If I knew that it were (offensive) I wouldn’t do it. But I am not quite sure that it is”

Slarvigt. Ogenomtänkt. Oengagerat. Tillfällligt. ➯ Respektlöst!

Frågeformulär

När ,hur, var jag upptäckte min hudfärg

Jag har inga starka minnen av att jag “upptäckte” min hudfärg. Jag har svårt att veta vad som menas med det. Kanske för att jag är en vit person som lever i sverige.

Om jag tittar tillbaka på min barndom kan jag söka mig genom barnteckningar. Ibland är hudfärgerna på personerna jag målat ganska ogenomtänkt och ibland har jag försökt representera hudfärgen på den jag vill gestalta. Jag tror att jag inte tänkte mer kring hudfärg än att det var just hudfärg.

Jag har starka minnen som barn att jag tog avstånd från visst språkbruk och rasistiska kommentarer om hudfärg. Jag tror att jag reagerade på ordval som “svart” och rättade, gärna äldre personer. Om jag hörde N-ordet var jag också snabb på att säga ifrån. Jag rättade med att använda ordet mörkhyad. Jag är inte säker på var jag fick höra ordet mörkhyad och varför jag föredrog det men jag vet att det var viktigt för mig att säga ifrån. Detta började nog någon gång på lågstadiet.

Som barn var jag aldrig intresserad av att ställa frågan“var kommer du ifrån” (baserat på hudfärg eller dialekt). Jag har nog alltid haft ingången att: om någon tycker att det är viktigt att berätta något om sin identitet så ska den få göra det i sin egen takt. Den filosofin har jag nu också. Det finns så många andra saker jag är mer nyfiken på än folks utseende och dialekt. Min erfarenhet är att om någon vill berätta om sin bakgrund och/eller identitet så brukar de göra det.

När,hur,var jag upptäckte att jag var flicka,kvinna,pojke,man(enl trad.normer)

Jag har en bror. Så jag blev tidigt medveten om att jag hade en snippa och han en snopp. Jag skulle säga att jag identifierade mig med “flicka” tidigt.

Mina föräldrar har berättat om hur jag haft en rosa period- Jag ville bara äta rosa mat och sprang gärna runt i prinsesskläder (när jag inte var nakenfis).

Jag skulle inte säga att jag var gullig eller mjuk som barn. Tänk dig mer en “Grynet”-kaxig tjej i rosa glitterkläder.

Jag har alltid haft nära kompisar av olika kön. Det har inte varit speciellt viktigt för mig att bara umgås med samma kön.

Jag är en sån som:

Jag är en sån som gärna tar en lugn morgon, med en kopp kaffe.

Jag är en sån som bäddar min säng och tvättar ansiktet så fort jag vaknar.

Jag är en sån som studerar jag på universitetet eller jobbar som receptionist.

Jag är en sån som målar på min fritid.

Jag är en sån som gärna åker ut på utflykter på helgen.

Jag är en sån som går och dansar två gånger i veckan.

Jag är en sån som vågar diskutera feminism med personer jag inte känner.

Mina privilegier är:

Att jag föddes in i medelklass i ett rikt land. Jag har en fullt fungerande kropp. Jag lever i ett demokratiskt land med starka kvinnliga rättigheter. Jag är fri att ha sex med och leva i en relation vem jag vill, oberoende kön och klass. Jag lever i ett sekulärt land med religionsfrihet. Jag har nära familj och vänner jag kan lita på. Att jag lever i ett land där jag har yttrandefrihet.

MODESKAPARE Hussein Chalayan

Jag tänker att kultur/etnicitet är starkt förknippat med identitetsskapande. Kläder är en stor del av identitetsskapandet.I boken “Hussein Chalayan” från 2011 finner vi skisser från hans arbete. Den går bortom det kommersiella och kompletteras med texter och utdrag ur flera konstnärliga filmer. Jag upplever att han utmanar idéer om var kläder kan vara och varför vi bär dem.

Arthur Jafa

Veckans andra konstnärsreferens är den amerikanska konstnären och filmskaparen Arthur Jafa.
Jag såg för första gången hans konst i utställningen Prisoner of love på Museum of contemporary art i Chicago. Hans videoverk visades på en jättestor skärm i ett helt svart rum. Jag satt på golvet. Det var en mäktig upplevelse.

“Love Is The Message, The Message Is Death, by acclaimed artist and filmmaker Arthur Jafa, is a multilayered seven-minute montage about the experience of living in the United States. The video tells a story of trauma and transcendence in a flurry of footage—from historic speeches by Martin Luther King Jr. and Barack Obama, to clips of cultural icons Beyoncé and Notorious B.I.G., to flashes of concerts, home movies, news footage, music videos, and sports matches—all set to a soaring gospel-inspired anthem.”

https://mcachicago.org/Exhibitions/2019/Prisoner-Of-Love

Efter utställningen kunde man skriva en lapp och sätta upp på väggen. Med tanken att reflektera på det man såg.

Jag såg också hans videoverk på Venedigbiennalen 2019. Sen har han kurerat utställning på Moderna i stockholm.

Jag har målat två målningar. Jag vill måla flera porträtt i målningarna. Har inte använt mig av referensbilder än utan målat från huvudet. Men jag vill använda referensbilder för mitt fortsatta arbete på målningarna.

Jag reflekterar på hur jag ser på referensbilder för att måla porträtt.

Hur söker man efter referensbilder för att gestalta en person som ser ut som ett speciellt sätt eller bär en viss typ av kläder?

Var hittar man bra referensbilder på människor?

Pågågended

Adderat lite skuggor (penslarna kom tyvärr i vägen för ansiktet men det har inte ändrats)

Workbook 5 – Photography 2020

frida — Thu, 06 Aug 2020 15:32:42 +0000

Hey!

I have a hard time choosing what photographs / what type of expression I want. I will post some examples – feedback much needed! Be honest with what you like and dont’!

I will perfect any editing when I decide on how to do it

My questions for you:
What are your thoughts on adding the masks on top of the analogue photographs? (Mask collage) Will edit better later
Should Rain dance – series be a part of the final exhibition?
Should Still life -series – be a part of the final exhibition?
I am not able to photograph more analogue – but should I produce more masks? – to put on top of other analogue photographs like a collage
Which of the group-shots do you like the most? Pick a favorite

Rain dance – series

Still life – series

Empty – series

Masks collage

tigermask

Owl

Mosquito

Group photographs:

Portrait 1

Group 1

Pair 1

pair 2

group 2